Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå Elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares förhållningssätt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frågor om hur lärarna definierar fenomenet sorg - både egen sorg och elevers sorg, hur de förhåller sig till elever i sorg samt hur resonerar läraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomförs tio intervjuer med lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3. Dessa intervjuer har sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg både ifrån privatlivet, i rollen som lärare och från deras kunskaper påverkar hur lärarna se på fenomenet sorg. Men även hur lärare förhåller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva Elevers perspektiv på utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan..

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.

Studiens syfte är att fokusera på om och i så fall hur lärare säger sig omsätta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexåringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lärare säger sig differentiera i sexårsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lärare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar på att lärare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom då läromedel används samt att innehållet i undervisningen inte differentieras. Lärarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsättningar och behov..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.